En av de främsta orsakerna bakom behovet av en kommunreform, anses vara social- och hälsovårdskostnadernas utveckling och det tilltaganade vårdbehovet i framtiden, eftersom vi lever allt längre. Det är ett gott betyg för vår nordiska välfärdsmodell att medellivslängden stigit. Avsikten har ju varit att skapa ett samhälle där vi kan må bättre, trivas och leva längre. Nu består utmaningen i att de unga i framtiden är för få – inte i att de äldre är för många.
I livets alla skeden är det nödvändigt att ha tillgång till en fungerande vård. Statsitiken visar att vårdkostanderna är som högst då vi är riktigt små, och då vi blivit riktigt gamla. Det är ju också rätt logiskt. Samtidigt visar statistiken också att Finlands kostnader för sjuk- och hälsovård är rätt rimliga i en internationell jämförelse.
När vi funderar över framtidens vårdstruktur, så är det helt nödvändigt att inse att det inte finns några snabbvinster att plocka. Befolkningen kommer alltid att ha behov av vård och omsorg, såväl bashälsovård som specialsjukvård. Vårdutbudet borde också vara rättvist, så att mänskor i olika delar av landet kan tryggas en möjligast jämlik tillgång till vård. Redan idag är det här ett problem. Det finns orter, där man har svårt att få tillräckligt med läkare till den offentliga vården, och där man blivit tvungen att köpa in dyra jourtimmar av privata aktörer. Kanhända kan en del av problematiken lösas med större vårdenheter, det var ju det som KSSR reformen redan strävade till. Mindre hälsovårdscentarler är sårbarare, då det gäller personaltillgången. Samtidigt är det helt klart att vården också i framtiden behöver finnas inom rimliga avstånd för patienterna.
Den arbetsgrupp som tillsatts för att komma med alternativa förslag för den framtida vårdstrukturen, skall komma med en mellanrapport per sista maj. Arbetet skall vara klart till slutet av året. Utgångspunkten för gruppens arbete, är att vårdstrukturen skall bygga på starka primärkommuner, som har finansieringsansvaret för vården. För egen del är jag helt övertygad om att vi också i framtiden kommer att behöva mer än två nivåer då det gäller vården. Dvs det måste finnas en nivå mellan primärkommunens hälso- och sjukvård och universitetscentralsjukhusen. Annars kommer evkvationen inte att gå ihop.
Eftersom allt är öppet om hur den framtida vården skall organiseras, vore det också klokt för kommunerna att nu avvakta och se vilka modeller regeringen kommer att föra fram. I Jakobstadregionen finns röster som vill stänga BB och avskaffa jouren på sjukhuset. Det vore synnerligen oklokt att fatta den typen av beslut nu, då hela den framtida vårdstrukturen är öppen, och inte en enda själ i detta goda land ännu vet hur den kommer att utformas. Därför manar jag till sans och is i magen. Man skall undvika att skjuta sig själv i foten. Däremot är det bra att påminna sig om varför vården upprätthålls. Jo, för att mänskorna i regionen skall ha tillgång till möjligast god service!
Anna-Maja Henriksson 
Kunde ni få tillstånd en lag som skulle förpliktiga läkare att jobba tre år i samhällsvården. Det skulle ge kontinuitet för patienten och verklig erfarenhet med ansvar åt läkarna. Nu har ju en keikkaläkare egentligen inget ansvar för patienten. De ses aldrig mer och han vet inte vad som hände med patienten. De senaste veckorna har jag hört flera skrämmande berättelser om folk som blivit hemskickade av jourläkaren på vårt sjukhus och sedan haft verkligt alarmerande erfarenheter. Jag vet att läkarsällskapet motsätter sig men, lägg emot!
GillaGilla
Kan du vakna och börja arbeta för att stoppa rattfylleri i Finland? Jag tror det skulle göra susen för alla medborgare! Tack! Jag är personligen väldigt trött över att ingen bryr sig fast det konstant kommer nyheter om trafikolyckor orsakade av rattfylleri. När börjar det hända?
GillaGilla