I dagens HBL finns en bra artikel om fosterföräldrarnas situation. Visst är budskapet minst sagt ”dubbelpipigt” . Man, dvs samhället, efterlyser fler som vill ställa upp som fosterfamiljer, men samtidigt har vi inte gjort något för att systemet skulle underlätta att bli forsterförälder. Klart att det finns en problematik i att de förmåner ett barn för med sig (typ barnbidrag och föräldraledigheter) inte samtidigt kan beviljas åt såväl de biologiska föräldrarna som fosterföräldrarna.
Men visst måste det gå att hitta lösningar.
För faktum är att det finns väldigt många barn i Finland idag som behöver placeras i en annan familj. Att ta steget att bli fosterförälder är i sig ett långt steg och ofta förknippat med rädsla att sedan ”förlora” barnet. Vill vi faktiskt att flere skall ställa upp,så måste vi klara av att bygga upp ett system som gör det möjligt att kombinera jobb och fosterföräldraskap. Det är ju helt klart att fosterbarnet behöver tid med sina fosterföräldrar i den nya situationen och vice versa. Då räcker inte enbart bestämmelserna om alterneringsledigt, fastän de i sig i vissa fall underlättar.
Något att börja jobba för. Tack till HBL för att ni uppmärksammade saken så tydligt i ert reportage.